Frukostar

Jag älskar frukostar.
När jag tänker efter tror jag att det enda jag åt igår var frukost, inte så att jag bara åt en gång men allt jag åt igår skulle kunna ingå i kategorin frukost.
Oftast äter jag samma frukost varje dag. Gröt.
Varför gröt? Jo det går snabbt att göra men framförallt är det samma varje morgon utan att för den sakens skull vara samma varje morgon. Ska försöka förklara.
De flesta känner till havregrynsgröten. Den traditionella som görs på 1 dl havregryn, 2,5 dl vatten och lite salt, kokas upp och kokas under 3 minuter och är sedan klar att förtäras.
Det var länge sedan jag åt sån gröt. Väldigt längesedan.
Min gröt är oftast utan salt. 1 dl havregryn blir gärna 1,5 dl och 2,5 dl vatten blir gärna 2, för att jag inte gillar min gröt för lös. Dessutom häller jag i allt möjligt annat i grytan också. Kryddor som kanel + kardemumma = gröt som smakar kanelbulle :). Kring jul åt jag mycket pepparkaksgröt = gröt kryddad med pepparkakskryddor, gärna toppad med granatäppelkärnor eller apelsin. Ibland åker det ner en tesked jordnötssmör, någon matsked kokosflingor, en mosad banan, morötter, zucchini, ägg. Det senaste har gröten till stor del bestått av 1 dl havregryn, 1/2 msk chiafrön, vaniljpulver och vatten. För ett halvår sedan åt jag nästan uteslutande bovetegröt, som i och för sig också innehöll lite havregryn.
Nog pratat om gröt.
Något annat jag älskar är lördagar. Då har jag tid att äta vad jag vill till frukost. På lördagar blir det inte gröt. Då kan det bli nybakade scones med marmelad och ost, yoghurt med fruktsallad, nötter och kokos, pannkakor med frukt eller bär, ägg i form av omelett eller skramlat. Allra helst lite brunchliknande dvs. lite av allt. 

Idag har jag två omduggor kring lunch. Det innebär att jag måste boosta mig själv med självförtroende och vara snäll mot mig själv på morgonen. Jag pluggar inte på morgonen. Dricker massa gott persikote och äter frukost. Inte gröt. Typ krabbelurer, en söt pannkaka som jag åt utomhus när jag var liten. Och vet ni, det var inte tänkt att det skulle bli krabbelurer. Sara har freestylat i köket. Jag var sugen på scones och fick en jättesöt, god pannkaka. Hur gick det till? Det började med att jag hittade en banan...

Japp, jag hittade en banan i mitt fruktfat som var så där perfekt mogen, på gränsen till övermogen. Hemma gör vi banankaka på sånna bananer. Här brukar jag slanta ner dem och frysa in dem för att kunna göra glass på dem. Idag flög tanken på bananscones. Letade upp ett recept och insåg att det var paleo/lchf och det var jag inte alls intresserad av. (PS. en liten detalj, förra veckan kom jag på att ett recept inte är en absolut vetenskap. Det förändrade hela min livssyn. Mer om detta senare eventuellt). Vad händer? Sara freestylar ihop ett recept med banan, mandelmjöl, grahamsmjöl, ägg och bakpulver. Smeten blev inte riktigt formbar/klickbar så jag stekte den i stekpannan och kallade mina bananscones för pannkakor och när jag smakade på dem... mmm!, de smakade precis som jag minns att krabbelurer smakade, fast utan det knastriga sockret på ovansidan men fortfarande fantastiskt söta.
Sjukt bra!
Nu ska nog den här dagen också bli bra! Duggor, jag är redo :D