FRISK!
Inget kli i halsen.
Inget ont i halsen.
Inget ont i kroppen.
Ingen allmän sjukkänsla i kroppen.
Då måste jag väl ändå vara frisk?
Och fredagens pannkaksmiddag smakade fantastiskt!
Hur skulle man annars fira fredag och friskhet om inte med pannkakor?
Nej jag kan då inte komma på något bättre sätt.
Sen att pannkakorna var kryddade med pepparkakskrydda gjorde det hela om möjligt ännu bättre.
Men vad ska de kallas?
Pepparkakspannkakor?, Pepparpannkakor?, Pannpepparkakor?
Haha, ha det bäst anyway!
Puss <3
fredag 29 november 2013
onsdag 27 november 2013
Man tager vad man haver, det är ett bra recept
Saken är den att vi ska ha glöggmys på lördag och då sa jag att jag kunde baka muffins (simply för att det är det enda jag kan baka utan ugn men med en cupcakemaker, TACK pappa<3)
Detta är en sats med "vanliga" pepparkaksmuffins, sånna med socker, vetemjöl och smör i men jag planerar att göra en lite mer experimenterande sort innan jag åker hemåt för jul :)
Dagens bakning ackompanjeras självklart av julmusik, vad annars?
söndag 24 november 2013
Veckan, helgen och allt däremellan
Söndag eftermiddag/kväll och jag tyckte att det var läge att redovisa hur det gått med veckans utmaningar. Åt skogen har det gått, Jag har sprungit 0 av 22 km och plankat 3 av 10 minuter. Vad hände där? Jo, jag blev sjuk.
Sitter hemma just nu med ont i halsen och detta har pågått mer eller mindre sedan i onsdags. Halva "gänget" är sjukt. Det är surt, mest för att jag är alldeles för pigg för att vara sjuk. I helgen bestämde jag mig för att ta det lugnt och det var nästintill omöjligt. Var på väg ut både i fredags och i lördags men blev dans hemma framför spegeln istället. I fredags åkte jag ut till Porsön och E och käkade glass med henne. Vi är båda sjuka och därför kändes det mest okej att umgås med henne, någon frisk människa kan jag ju inte umgås med. Igår pluggade jag med E på skolan och sedan gick vi hem till henne innan vi gick till Ica med L och L. På vägen hem från Ica kom vi på att vi hade stuffs hemma hos L sedan förra helgen så vi gick hem till henne och spelade 500 och drack the innan vi drog hem till E igen, planerade lite inför C-uppsatsen (galet taggad!!) och skickade iväg lite mail innan jag tog bussen hem igen.
Väl hemma blev det mer glass, mer the med honungsvatten, ingefära och citron och mer dans framför spegeln till dunka dunka musik.
Idag har jag varit i kyrkan. Var inte helt säker på hur tidigt jag behövde vara där då jag lovat att hjälpa till innan så gick upp vid 8, fick ett sms kvart i 9 om att jag skulle vara med och sjunga och att övningen började halv 10 så då var det bara att öka takten lite och sedan har dagen gått i ett. Var ifrån kyrkan vid 2, efter gudstjänst, fika och bortplockning (skippade efter-kyrkan-lunchen för fikat var i princip som en lunch).
Efter det har jag gjort rödbetsbiffar till middag/morgondagens lunch. Mums vad goda de blev! Har snöat in mig lite lätt på rödbetor känner jag, inte mig emot dock.
Nu hoppas jag bara på att bli frisk till imorgon. Ny vecka, nya tag som det så vackert ibland sägs.Snart är det december, så här finns absolut ingen tid att vara sjuk på.
Ha det bäst!
Puss <3
Sitter hemma just nu med ont i halsen och detta har pågått mer eller mindre sedan i onsdags. Halva "gänget" är sjukt. Det är surt, mest för att jag är alldeles för pigg för att vara sjuk. I helgen bestämde jag mig för att ta det lugnt och det var nästintill omöjligt. Var på väg ut både i fredags och i lördags men blev dans hemma framför spegeln istället. I fredags åkte jag ut till Porsön och E och käkade glass med henne. Vi är båda sjuka och därför kändes det mest okej att umgås med henne, någon frisk människa kan jag ju inte umgås med. Igår pluggade jag med E på skolan och sedan gick vi hem till henne innan vi gick till Ica med L och L. På vägen hem från Ica kom vi på att vi hade stuffs hemma hos L sedan förra helgen så vi gick hem till henne och spelade 500 och drack the innan vi drog hem till E igen, planerade lite inför C-uppsatsen (galet taggad!!) och skickade iväg lite mail innan jag tog bussen hem igen.
Väl hemma blev det mer glass, mer the med honungsvatten, ingefära och citron och mer dans framför spegeln till dunka dunka musik.
Idag har jag varit i kyrkan. Var inte helt säker på hur tidigt jag behövde vara där då jag lovat att hjälpa till innan så gick upp vid 8, fick ett sms kvart i 9 om att jag skulle vara med och sjunga och att övningen började halv 10 så då var det bara att öka takten lite och sedan har dagen gått i ett. Var ifrån kyrkan vid 2, efter gudstjänst, fika och bortplockning (skippade efter-kyrkan-lunchen för fikat var i princip som en lunch).
Efter det har jag gjort rödbetsbiffar till middag/morgondagens lunch. Mums vad goda de blev! Har snöat in mig lite lätt på rödbetor känner jag, inte mig emot dock.
Nu hoppas jag bara på att bli frisk till imorgon. Ny vecka, nya tag som det så vackert ibland sägs.Snart är det december, så här finns absolut ingen tid att vara sjuk på.
Ha det bäst!
Puss <3
måndag 18 november 2013
Utmaningar och en bra dag
Läser om olika utmaningar lite överallt i bloggvärlden och tänker på hur det här året började. Mitt nyårslöfte för i år var att utmana mig själv med en ny utmaning varje månad. Jag gick 30 minuter VARJE dag i en månad kommer jag ihåg, några mer utmaningar minns jag inte. Utmaningar som jag är sugen på att hänga på den här veckan är:
* en plankutmaning som går ut på att planka 10 minuter totalt eller ca 1,5 minuter/dag
* en löputmaning som går ut på att springa 22 km totalt på en vecka
Det som utmanar mig mest är utan tvekan löputmaningen för jag är inte en sån som springer, jag går. Men det vore kul om jag kunde beta av några av de där kilometerna iallafall.
I morse när jag vaknade startade jag datorn ganska så omedelbart. Jag hade väntat på måndagen sedan i tisdags förra veckan ungefär. Jag har nämligen skrivit upp mig på en mail-lista som innebär att varje måndag får jag ett pepp-talk-mail. Mailet jag fick i dag gjorde mig så glad så jag måste dela det här!
"INGA PROBLEM!
Jag gillar att äta ute. Har gjort det sedan jag var tonåring och gick på bordtennisgymnasiet i Falkenberg. Över 20 år alltså.
Jag vet att det anses fult att knäppa med fingrarna för att få någons uppmärksamhet och att man inte kryddar maten utan att ha smakat på den först. Jag vet att inte börja innan varsågod.
Jag har lärt mig att lägga servetten i knät, att man bryter brödet och sätter ihop besticken i kl fem i halv sex när man ätit färdigt.
Jag är inte rädd att smaka. Jag känner till att salt- och pepparkvarnen bärs ut efter varmrätten och likaså att man helst bör avstå från att lämna bordet tills huvudrätten är färdigspisad.
Jag vet att komma i god tid. Att inte dyka upp vrålhungrig med andan i halsen och behöva slänga mig över menyn. Jag har insett värdet av att ha en stämningshöjande historia att berätta.
Jag är så intresserad att jag bjöd ut etikettdoktorn Mats Danielssonför att lära mig mer om den ömsesidiga dans som kan uppstå när gäster och personal umgås i ljuvligt samspel.
Som ung intresserade jag mig inte, men nu är jag en nyfiken elev. Lärt mig att apart betyder att maten serveras i separata kärl. Att för- och varmrätt beställs samtidigt, däremot kan man vänta med att titta på eventuell efterrätt till senare. Varför kunna det?
Jo, för när vi får en omsorg för detaljer förändras upplevelsen av nuet. När vi börjar kunna lite om något triggas sinnet. Tillfället får en ny färgskala, blicken lyfts, det vackra får utrymme att växa.
Men framför allt beundrar jag bra attityd. Jag älskar att se personal lysa upp när man kommer och bli lite ledsen när man går, inte tvärtom. Människor som är stolta över sitt älskade yrke.
Min fru Anna frågar mig ibland varför jag ofta vill gå till samma restauranger. För mig är svaret enkelt; Jag trivs allra bäst på ställen som säger 'Inga problem' när man har ett önskemål.
Även jag vill svara 'Inga problem' om det hänt något. De två orden går alltså åt båda hållen. Viktigt att komma ihåg det där.
Du kanske är helt ointresserad av restaurang. Lite mat för mycket pengar? Det är helt okej, för det jag talar om här gäller alla områden. Jag tror du håller med mig om att "Det går tyvärr inte" är något du inte vill svara eller önskar höra på din fråga.
Du kan kunna allt om vilka bestick som går till vad, men är attityden fel, så stjälper allting. Humör först, detaljer sedan.
Vad sägs därför om att vi övar oss på det där svaret idag?
På tre då, okej? 1 - 2 - INGA PROBLEM!" (Olof Röhlander - veckans peptalk)
Nu är snart måndagen slut och jag längtar till nästa! Galet,
Dagens träning:
8 minuter magträning bestående av en tabata situps (raka och diagonala)
Promenad 2*45 minuter till och från skolan.
* en plankutmaning som går ut på att planka 10 minuter totalt eller ca 1,5 minuter/dag
* en löputmaning som går ut på att springa 22 km totalt på en vecka
Det som utmanar mig mest är utan tvekan löputmaningen för jag är inte en sån som springer, jag går. Men det vore kul om jag kunde beta av några av de där kilometerna iallafall.
I morse när jag vaknade startade jag datorn ganska så omedelbart. Jag hade väntat på måndagen sedan i tisdags förra veckan ungefär. Jag har nämligen skrivit upp mig på en mail-lista som innebär att varje måndag får jag ett pepp-talk-mail. Mailet jag fick i dag gjorde mig så glad så jag måste dela det här!
"INGA PROBLEM!
Jag gillar att äta ute. Har gjort det sedan jag var tonåring och gick på bordtennisgymnasiet i Falkenberg. Över 20 år alltså.
Jag vet att det anses fult att knäppa med fingrarna för att få någons uppmärksamhet och att man inte kryddar maten utan att ha smakat på den först. Jag vet att inte börja innan varsågod.
Jag har lärt mig att lägga servetten i knät, att man bryter brödet och sätter ihop besticken i kl fem i halv sex när man ätit färdigt.
Jag är inte rädd att smaka. Jag känner till att salt- och pepparkvarnen bärs ut efter varmrätten och likaså att man helst bör avstå från att lämna bordet tills huvudrätten är färdigspisad.
Jag vet att komma i god tid. Att inte dyka upp vrålhungrig med andan i halsen och behöva slänga mig över menyn. Jag har insett värdet av att ha en stämningshöjande historia att berätta.
Jag är så intresserad att jag bjöd ut etikettdoktorn Mats Danielssonför att lära mig mer om den ömsesidiga dans som kan uppstå när gäster och personal umgås i ljuvligt samspel.
Som ung intresserade jag mig inte, men nu är jag en nyfiken elev. Lärt mig att apart betyder att maten serveras i separata kärl. Att för- och varmrätt beställs samtidigt, däremot kan man vänta med att titta på eventuell efterrätt till senare. Varför kunna det?
Jo, för när vi får en omsorg för detaljer förändras upplevelsen av nuet. När vi börjar kunna lite om något triggas sinnet. Tillfället får en ny färgskala, blicken lyfts, det vackra får utrymme att växa.
Men framför allt beundrar jag bra attityd. Jag älskar att se personal lysa upp när man kommer och bli lite ledsen när man går, inte tvärtom. Människor som är stolta över sitt älskade yrke.
Min fru Anna frågar mig ibland varför jag ofta vill gå till samma restauranger. För mig är svaret enkelt; Jag trivs allra bäst på ställen som säger 'Inga problem' när man har ett önskemål.
Även jag vill svara 'Inga problem' om det hänt något. De två orden går alltså åt båda hållen. Viktigt att komma ihåg det där.
Du kanske är helt ointresserad av restaurang. Lite mat för mycket pengar? Det är helt okej, för det jag talar om här gäller alla områden. Jag tror du håller med mig om att "Det går tyvärr inte" är något du inte vill svara eller önskar höra på din fråga.
Du kan kunna allt om vilka bestick som går till vad, men är attityden fel, så stjälper allting. Humör först, detaljer sedan.
Vad sägs därför om att vi övar oss på det där svaret idag?
På tre då, okej? 1 - 2 - INGA PROBLEM!" (Olof Röhlander - veckans peptalk)
Nu är snart måndagen slut och jag längtar till nästa! Galet,
Dagens träning:
8 minuter magträning bestående av en tabata situps (raka och diagonala)
Promenad 2*45 minuter till och från skolan.
söndag 17 november 2013
Myssöndag
Igår var jag ute, vilket innebär att söndagen blir extremt seg. Hade dock planerat in en middag med Elin efter att hon slutat jobba så hon kom hem till mig och käkade homemade pizza och drack te med mig. Så mysigt så! Ett minus är dock att min lägenhet är fruktansvärt kall. Suttit med filt och en stor kopp te och frusit ändå. Inte konstigt när det är ynka 18 grader inne. Börjar fundera på hur kallt det måste vara innan hyresvärden sätter på elementen men tills dess får jag värma mig med te och värmeljus, mysigt!
Hur gör man pizza utan ugn är frågan. Jo, såhär:
Jag gjorde degen efter DETTA RECEPT!(länk) och stekta runda pannkaksliknande "pizzabottnar" som jag lade på en tallrik (kan göras nästan hur tidigt som helst, jag gjorde mina 3 timmar innan Elin kom). Sedan hade jag även förberett genom att koka rödbetor.
Sedan var det lite som att göra tacos. Det jag ville ha på pizzorna lades i små skålar och sedan fick vi "bygga" vår egen pizza, täcka allt med riven ost och in i mikron tills osten smält, mums! Idag lyxade vi till det med rödbets- och ädelostpizza med cashewnötter och rödlök på också. Mums!
Hur gör man pizza utan ugn är frågan. Jo, såhär:
Jag gjorde degen efter DETTA RECEPT!(länk) och stekta runda pannkaksliknande "pizzabottnar" som jag lade på en tallrik (kan göras nästan hur tidigt som helst, jag gjorde mina 3 timmar innan Elin kom). Sedan hade jag även förberett genom att koka rödbetor.
Sedan var det lite som att göra tacos. Det jag ville ha på pizzorna lades i små skålar och sedan fick vi "bygga" vår egen pizza, täcka allt med riven ost och in i mikron tills osten smält, mums! Idag lyxade vi till det med rödbets- och ädelostpizza med cashewnötter och rödlök på också. Mums!
lördag 16 november 2013
Fix och trix i lägenheten
onsdag 13 november 2013
Jag trodde att jag hade koll...
Jag äter i princip alltid frukost. Vissa rynkar på näsan och säger att de inte klarar av att äta frukost, jag säger tvärt om. Jag blir inte människa förrän jag fått i mig mat på morgonen. Trots detta bestämde jag mig i morse för att inte börja dagen med frukost utan istället gå och träna först och äta sedan. Jag tror att jag såg det som ett litet test, för nog vore det underbart att ha lite mer tid på mornarna, kanske t.o.m. ta promenaden till skolan det första jag gör när jag vaknar och sedan kunna äta frukost i lugn och ro där.
Allt gick jättebra. Jag klev upp, drog på mig träningskläderna, drack ett glas vatten och drog iväg till gymmet. Väl där sprang/gick jag lite drygt 3 km på löpband för att sedan känna mig nöjd och gå hem. Lagade frukost i form av gröt (som vanligt) och åt väl vid halv 10 istället för 6-halv 7 då jag brukar äta frukost. Gick till skolan så att jag var där vid halv 12 och gick genast till biblioteket väldigt medveten om att de flesta skulle vara på lunch så det skulle inte vara något problem att hitta en plats och det var det inte heller. Plugget gick bra och vid 2 började jag bli hungrig (fullt godkänt, 4 timmar efter frukost) och jag gick och värmde den medhavda matlådan och åt i lugn och ro för att sedan återgå till plugget.. Klockan 5 går jag hem, riktigt nöjd med vad jag fått gjort under dagen. Väl hemma är jag hungrig(även det fullt godkänt då klockan är 6 = 4 timmar efter lunch)men innanför ligger en avi om att jag har någonting att hämta ut så jag vänder i dörren och går till kiosken där mitt brev ska finnas, fortfarande lugnt. På vägen tillbaka går jag förbi Max och tanken slår mig att jag vill prova deras low-carb hamburgare (SJUKT ovärt men det kan få ett egen inlägg eventuellt), så jag går in och käkar där istället för att gå hem. Nu borde jag ju vara mätt och nöjd kan man tycka men väl hemma igen händer det något, jag går lös på alla skåp som finns efter någonting ätbart. En näve hasselnötter, en tesked jordnötssmör och ett halvt paket bacon (ja, jag hann steka dem) senare sitter jag med en kopp chai-te och undrar vad som hände. Min enda förklaring är att jag ätit för lite under dagen, och allt på grund av att jag "skippade" frukosten och åt den 4 timmar senare. Suck!
Summa summarum: Matdagens utseende är beroende av att och framför allt när jag äter frukost (punkt).
Allt gick jättebra. Jag klev upp, drog på mig träningskläderna, drack ett glas vatten och drog iväg till gymmet. Väl där sprang/gick jag lite drygt 3 km på löpband för att sedan känna mig nöjd och gå hem. Lagade frukost i form av gröt (som vanligt) och åt väl vid halv 10 istället för 6-halv 7 då jag brukar äta frukost. Gick till skolan så att jag var där vid halv 12 och gick genast till biblioteket väldigt medveten om att de flesta skulle vara på lunch så det skulle inte vara något problem att hitta en plats och det var det inte heller. Plugget gick bra och vid 2 började jag bli hungrig (fullt godkänt, 4 timmar efter frukost) och jag gick och värmde den medhavda matlådan och åt i lugn och ro för att sedan återgå till plugget.. Klockan 5 går jag hem, riktigt nöjd med vad jag fått gjort under dagen. Väl hemma är jag hungrig(även det fullt godkänt då klockan är 6 = 4 timmar efter lunch)men innanför ligger en avi om att jag har någonting att hämta ut så jag vänder i dörren och går till kiosken där mitt brev ska finnas, fortfarande lugnt. På vägen tillbaka går jag förbi Max och tanken slår mig att jag vill prova deras low-carb hamburgare (SJUKT ovärt men det kan få ett egen inlägg eventuellt), så jag går in och käkar där istället för att gå hem. Nu borde jag ju vara mätt och nöjd kan man tycka men väl hemma igen händer det något, jag går lös på alla skåp som finns efter någonting ätbart. En näve hasselnötter, en tesked jordnötssmör och ett halvt paket bacon (ja, jag hann steka dem) senare sitter jag med en kopp chai-te och undrar vad som hände. Min enda förklaring är att jag ätit för lite under dagen, och allt på grund av att jag "skippade" frukosten och åt den 4 timmar senare. Suck!
Summa summarum: Matdagens utseende är beroende av att och framför allt när jag äter frukost (punkt).
Träning?
Jag inser när jag skriver om "Dagens träning" att jag måste definiera vad exakt jag räknar till träning.
För vissa skulle inte promenader räknas som träning och kollar jag på de definitioner som jag lärt mig på utbildningen så är det mer någon form av fysisk aktivitet jag sysslar med när jag går och inte fysisk träning. Fysisk aktivitet är enligt SFI (Statens FolkhälsoInstitut) "all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning", med andra ord all rörelse som beror på arbetande muskler. När det gäller det där med ökad energiförbrukning tänker jag att SFI endast kan jämföra med stillasittande och då ger minsta lilla muskelarbete ökad energiförbränning. När man räknar upp sysslor som går under fysisk aktivitet brukar promenader, städning och andra vardagssysslor nämnas, saker som vi gör av bara farten, men det är just det som är viktigt, att det är i fart. Det är inte fysisk aktivitet att titta på när den självgående dammsugaren går runt i huset, om du inte väljer att gå efter den vill säga. Fysisk träning däremot hittar jag ingen bra källa på definitionen men som jag lärt mig kräver det ett mål och ett syfte. Det är fysisk aktivitet i strukturerad form där det finns ett mätbart mål uppsatt att jobba mot. Vill jag orka springa en mil på under 60 minuter räcker det inte med 45 minuters promenader till och från skolan utan då måste jag springa, gärna under 60 minuter för att se hur långt jag kommer, eller springa 1 mil och se hur lång tid det tar, för att sedan träna för att förlänga sträckan jag springer på 60 minuter eller förkorta tiden det tar att springa 1 mil. Man blir bra på det man tränar.
Mina promenader är relativt strukturerade, om man tänker sig att jag börjar och slutar ungefär samma tid varje dag och ska göra det 2 gånger/dag, men jag har absolut inget mål med det förutom att ta mig hem. Det är inte så att jag vill kunna gå sträckan hem på 30 minuter istället för 45 minuter (då är det ingen promenad längre, då kommer jag behöva springa) och jag vill inte förlänga och kan inte förkorta sträckan jag ska gå, den är det den är. Så per definition är det inte träning jag sysslar med. (För andra kan dock promenader vara träning, om det finns en förbättringspotential vad gäller sträcka eller tid, om man t.ex. vill orka gå längre innan man stannar eller gå en specifik sträcka snabbare, för att man kan, och tränar på detta genom att just gå som i exemplet ovan).
Det jag kommer räkna till träning under spalten dagens träning är dock: All form av rörelse där jag har ett val att sitta stilla. Promenaden till skolan, istället för stillasittande på bussen. Promenaden till ica, istället för stillasittande på bussen. Styrke-/konditionsträning/pass på gymmet, istället för att sitta stilla på sängen hemma. Styrketräning hemma med kettlebell/andra vikter eller bara med kroppsvikten, istället för att inte träna alls.
Att gå på stan räknas inte, för jag har ingen möjlighet att åka buss på stan så där gör jag inget aktivt val.
Det blev ett långt inlägg men hoppas något klarnade.
För vissa skulle inte promenader räknas som träning och kollar jag på de definitioner som jag lärt mig på utbildningen så är det mer någon form av fysisk aktivitet jag sysslar med när jag går och inte fysisk träning. Fysisk aktivitet är enligt SFI (Statens FolkhälsoInstitut) "all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning", med andra ord all rörelse som beror på arbetande muskler. När det gäller det där med ökad energiförbrukning tänker jag att SFI endast kan jämföra med stillasittande och då ger minsta lilla muskelarbete ökad energiförbränning. När man räknar upp sysslor som går under fysisk aktivitet brukar promenader, städning och andra vardagssysslor nämnas, saker som vi gör av bara farten, men det är just det som är viktigt, att det är i fart. Det är inte fysisk aktivitet att titta på när den självgående dammsugaren går runt i huset, om du inte väljer att gå efter den vill säga. Fysisk träning däremot hittar jag ingen bra källa på definitionen men som jag lärt mig kräver det ett mål och ett syfte. Det är fysisk aktivitet i strukturerad form där det finns ett mätbart mål uppsatt att jobba mot. Vill jag orka springa en mil på under 60 minuter räcker det inte med 45 minuters promenader till och från skolan utan då måste jag springa, gärna under 60 minuter för att se hur långt jag kommer, eller springa 1 mil och se hur lång tid det tar, för att sedan träna för att förlänga sträckan jag springer på 60 minuter eller förkorta tiden det tar att springa 1 mil. Man blir bra på det man tränar.
Mina promenader är relativt strukturerade, om man tänker sig att jag börjar och slutar ungefär samma tid varje dag och ska göra det 2 gånger/dag, men jag har absolut inget mål med det förutom att ta mig hem. Det är inte så att jag vill kunna gå sträckan hem på 30 minuter istället för 45 minuter (då är det ingen promenad längre, då kommer jag behöva springa) och jag vill inte förlänga och kan inte förkorta sträckan jag ska gå, den är det den är. Så per definition är det inte träning jag sysslar med. (För andra kan dock promenader vara träning, om det finns en förbättringspotential vad gäller sträcka eller tid, om man t.ex. vill orka gå längre innan man stannar eller gå en specifik sträcka snabbare, för att man kan, och tränar på detta genom att just gå som i exemplet ovan).
Det jag kommer räkna till träning under spalten dagens träning är dock: All form av rörelse där jag har ett val att sitta stilla. Promenaden till skolan, istället för stillasittande på bussen. Promenaden till ica, istället för stillasittande på bussen. Styrke-/konditionsträning/pass på gymmet, istället för att sitta stilla på sängen hemma. Styrketräning hemma med kettlebell/andra vikter eller bara med kroppsvikten, istället för att inte träna alls.
Att gå på stan räknas inte, för jag har ingen möjlighet att åka buss på stan så där gör jag inget aktivt val.
Det blev ett långt inlägg men hoppas något klarnade.
tisdag 12 november 2013
Dagens träning 2013-11-12 + något litet om motivation
Dagens träning:
Promenad till och från skolan = 2*45 minuter.
Jag har bestämt mig. Så länge som det är vädermässigt möjligt ska jag gå till och från skolan. Än så länge går det bra. Jag tycker att det är skönt att gå när jag väl gör det men det tar emot att börja, som med så mycket annat. Där kommer motivationen in. Hade det inte funnits någon fördel överhuvudtaget med att gå så hade jag aldrig gjort det. Hade en promenad inneburit konstant smärta under och efter promenaden samt en Sara på extremt dåligt humör före, under och efter promenaden hade det inte varit värt det, hur många som än sa att det "var bra för mig". Om jag däremot en gång känt den där sköna känslan som kan infinna sig efter en promenad, den där känslan av att jag gjort något bra för mig själv genom att gå, känslan av endorfiner som bara sprutar ut genom öronen, då kommer jag kanske att gå igen, för att få känna den känslan igen. Det är inte för intet som endorfinerna kallas för vårt kroppsegna morfin. Det är beroendeframkallande. Men trots att jag mår så bra av promenaden så tar det emot. Inte lika mycket på vägen till skolan, vid 9 tiden när solen precis kikar upp över trätopparna och jag känner dess värme i ryggen, men vid 3-4 tiden, när solen precis gått ner. Jag har precis missat dagens dos av solljus. Men inte desto mindre älskar jag känslan av kall, syrerik luft i lungorna, och sedan är det bara att traska hemåt, för att jag älskar att gå.
Att gå har jag sällan svårt att motivera mig själv till. Det finns helt klart värre saker. Som träningen på gymmet, konditionsträningen på vintern innan isen lagt sig på havet så jag kan åka skidor eller pluggandet. Ja, just nu är pluggandet segt. Nyss tillbaka från en fantastisk praktikperiod och tillbaka stillasittande i skolbänken igen. Arbeten som ska skrivas, kunskap som ska läras in. Nu om någon gång behöver jag något som motiverar mig. Ett tydligt mål att längta efter som förklarar för mig varför jag gör det jag gör. Varför jag sitter med en rapport som skulle varit inne i söndags men som inte blev klar på grund av krånglande internet. Varför jag snart kommer att sitta inne på föreläsningar under dygnets enda ljusa timmar istället för att vara ute och lapa i mig solljus. Mitt mål är nästa praktikperiod till våren. För att få gå ut på den praktiken måste jag bli godkänd på allt som ska göras innan. Och på nästa praktikperiod ska jag åka hem. Jag ska vara hemma hos familjen i 6 veckor.
Det är det som motiverar mig allra mest just nu.
Promenad till och från skolan = 2*45 minuter.
Jag har bestämt mig. Så länge som det är vädermässigt möjligt ska jag gå till och från skolan. Än så länge går det bra. Jag tycker att det är skönt att gå när jag väl gör det men det tar emot att börja, som med så mycket annat. Där kommer motivationen in. Hade det inte funnits någon fördel överhuvudtaget med att gå så hade jag aldrig gjort det. Hade en promenad inneburit konstant smärta under och efter promenaden samt en Sara på extremt dåligt humör före, under och efter promenaden hade det inte varit värt det, hur många som än sa att det "var bra för mig". Om jag däremot en gång känt den där sköna känslan som kan infinna sig efter en promenad, den där känslan av att jag gjort något bra för mig själv genom att gå, känslan av endorfiner som bara sprutar ut genom öronen, då kommer jag kanske att gå igen, för att få känna den känslan igen. Det är inte för intet som endorfinerna kallas för vårt kroppsegna morfin. Det är beroendeframkallande. Men trots att jag mår så bra av promenaden så tar det emot. Inte lika mycket på vägen till skolan, vid 9 tiden när solen precis kikar upp över trätopparna och jag känner dess värme i ryggen, men vid 3-4 tiden, när solen precis gått ner. Jag har precis missat dagens dos av solljus. Men inte desto mindre älskar jag känslan av kall, syrerik luft i lungorna, och sedan är det bara att traska hemåt, för att jag älskar att gå.
Att gå har jag sällan svårt att motivera mig själv till. Det finns helt klart värre saker. Som träningen på gymmet, konditionsträningen på vintern innan isen lagt sig på havet så jag kan åka skidor eller pluggandet. Ja, just nu är pluggandet segt. Nyss tillbaka från en fantastisk praktikperiod och tillbaka stillasittande i skolbänken igen. Arbeten som ska skrivas, kunskap som ska läras in. Nu om någon gång behöver jag något som motiverar mig. Ett tydligt mål att längta efter som förklarar för mig varför jag gör det jag gör. Varför jag sitter med en rapport som skulle varit inne i söndags men som inte blev klar på grund av krånglande internet. Varför jag snart kommer att sitta inne på föreläsningar under dygnets enda ljusa timmar istället för att vara ute och lapa i mig solljus. Mitt mål är nästa praktikperiod till våren. För att få gå ut på den praktiken måste jag bli godkänd på allt som ska göras innan. Och på nästa praktikperiod ska jag åka hem. Jag ska vara hemma hos familjen i 6 veckor.
Det är det som motiverar mig allra mest just nu.
måndag 11 november 2013
Hur gjorde man den där fantastiska frukosten?
Tittar igenom senaste blogginlägget(det från i september, när jag var i Kiruna) och tänker, fy vad elak jag var när jag skrev det där frukostreceptet. Massa varmt vatten och sedan massa kallt vatten och massa andra mysko ingredienser. Och sedan när jag beskriver hur jag gör gröten säger jag att de åtta översta ingredienserna hamnar i tallriken och resten i ett glas som smoothie. Hur får jag plats med tolv deciliter vatten i en tallrik? Det är såklart helt tokigt. Här kommer receptet igen, fast lite mer lättförståeligt eventuellt.
*Ctrl + C*, *Ctrl + V*
1 dl boveteflingor
Ca 1 liter kokande vatten.
2 dl kallt vatten
1 krm vaniljpulver
Några drag med kanelburken
1 ägg
1 dl havredryck
1 näve frysta blåbär
1 banan
1 ägg
1,5 nävar fryst bladspenat
1,5 dl havredryck
0,5 cm färsk ingefära
*Ctrl + C*, *Ctrl + V*
1 dl boveteflingor
Ca 1 liter kokande vatten.
2 dl kallt vatten
1 krm vaniljpulver
Några drag med kanelburken
1 ägg
1 dl havredryck
1 näve frysta blåbär
1 banan
1 ägg
1,5 nävar fryst bladspenat
1,5 dl havredryck
0,5 cm färsk ingefära
Ingredienslistan är kopierad, för den är det egentligen inget fel på. Felet var förklaringen till hur dessa komponenter förbereddes och blandades samman till en färdig, fantastiskt god, produkt. .
Gör så här:
Lägg 1 dl boveteflingor i en tätmaskig sil (de ska helst inte kunna ta sig igenom. Koka upp ca 1 liter vatten och häll över boveteflingorna, igenom silen. Detta för att få bort en geleaktig hinna som annars finns på boveteflingorna som jag har hört kan ge en viss bismak men jag har själv alltid sköljt mina så jag vet inte hur det smakar. Lägg de sköljda boveteflingorna i en gryta tillsammans med 2 dl kallt vatten, 1 krm vaniljpulver (inte vaniljsocker!) och krydda med kanel efter smak. Ställ på spisen och låt koka upp och koka sedan på svag värme tills önskad konsistens (mellan 5-8 minuter kanske...). När gröten är klar, stäng av plattan, knäck i ett ägg och rör runt så att inte ägget stelnar och klumpar sig i gröten. Lägg upp i en djup tallrik, toppa med frusna blåbär och häll på havredryck.
Under tiden som gröten kokas mixade jag ihop en smoothie på de resterande 5 ingredienserna. Där tror jag inte att det råder några otydligheter, var mest de tolv deciliterna vatten jag kände krävde en förklaring. Smaklig frukost.
söndag 10 november 2013
Today is the first day of the rest of my life
When the sand runs out - Rascal Flatts
Det var ungefär evigheter sedan jag lyssnade på dessa killarna som mest, närmare bestämt 4-5 år sedan. Och vilka minnen sedan. De återkommer dock bland låtarna i min repertoar med jämna mellanrum. Jag brukar säga att jag lyssnar på musik utefter humör och när det gäller detta band stämmer det grymt bra. Det känns lite som att jag är tillbaka i 16-17 års åldern ibland.
Idag är det fars dag, eller pappas dag, som jag hellre säger, för det är ytterst sällan jag kallar pappa för något annat än pappa. Jag läser på facebook om hur folk skriver om sina pappor. Mest ser jag statusar om pappor som inte längre finns men även tacksamma och beskrivande inlägg om världens bästa pappor som lever. Jag skriver inget sånt inlägg. Berättar för min pappa att jag älskar honom och känner en helt sjukt enorm tacksamhet över att jag kan berätta det för honom. Att han finns. Tack pappa!
Mamma påminde mig idag om att jag hade en blogg. Hon frågade om jag tänkt fortsätta skriva eller om hon skulle börja ringa mig oftare för att få reda på vad som hände i mitt liv och jag tänkte att jag kunde ge det något försök till.
Hur ska jag göra för att få detta att hålla i sig då? Jag känner att jag behöver något att skriva om varje dag, som ett tema, alternativt att jag bestämmer mig för att inte skriva varje dag utan köra en sammanfattning en dag i veckan och lägga in små inlägg lite nu och då om ingenting däremellan. Jag tänker recept och jag tänker träning, för att det är det som mitt liv till stor del handlar om. Ett recept om dagen skulle eventuellt motivera mig att laga mer mat men jag känner att pressen skulle öka på att jag varje dag skulle laga massa ny spännande mat, så kanske bara någon gång ibland, när jag upptäckt något nytt spännande, en krydda eller en maträtt eller ett helt nytt förhållningssätt till mat.
Dagens träning är också det ett alternativ, kanske något bättre alternativ än dagens recept då jag vet att jag behöver röra på mig varje dag om det så bara är en promenad. Hmmm, så får det bli, till en början, får se hur det går. I den kategorin är det också helt okej att skriva 0, alltså ingen träning, för att jag kan. För att jag inte alltid måste träna och för att det vissa dagar helt enkelt inte går.
"Today is the first day of the rest of my life.
I'm gonna stop lookin' back and start movin' on
And learn how to face my fears
Love with all of my heart, make my mark
I wanna leave something here"
Hade utan problem kunnat citera hela den låten, så mycket bra!
Det var ungefär evigheter sedan jag lyssnade på dessa killarna som mest, närmare bestämt 4-5 år sedan. Och vilka minnen sedan. De återkommer dock bland låtarna i min repertoar med jämna mellanrum. Jag brukar säga att jag lyssnar på musik utefter humör och när det gäller detta band stämmer det grymt bra. Det känns lite som att jag är tillbaka i 16-17 års åldern ibland.
Idag är det fars dag, eller pappas dag, som jag hellre säger, för det är ytterst sällan jag kallar pappa för något annat än pappa. Jag läser på facebook om hur folk skriver om sina pappor. Mest ser jag statusar om pappor som inte längre finns men även tacksamma och beskrivande inlägg om världens bästa pappor som lever. Jag skriver inget sånt inlägg. Berättar för min pappa att jag älskar honom och känner en helt sjukt enorm tacksamhet över att jag kan berätta det för honom. Att han finns. Tack pappa!
Mamma påminde mig idag om att jag hade en blogg. Hon frågade om jag tänkt fortsätta skriva eller om hon skulle börja ringa mig oftare för att få reda på vad som hände i mitt liv och jag tänkte att jag kunde ge det något försök till.
Hur ska jag göra för att få detta att hålla i sig då? Jag känner att jag behöver något att skriva om varje dag, som ett tema, alternativt att jag bestämmer mig för att inte skriva varje dag utan köra en sammanfattning en dag i veckan och lägga in små inlägg lite nu och då om ingenting däremellan. Jag tänker recept och jag tänker träning, för att det är det som mitt liv till stor del handlar om. Ett recept om dagen skulle eventuellt motivera mig att laga mer mat men jag känner att pressen skulle öka på att jag varje dag skulle laga massa ny spännande mat, så kanske bara någon gång ibland, när jag upptäckt något nytt spännande, en krydda eller en maträtt eller ett helt nytt förhållningssätt till mat.
Dagens träning är också det ett alternativ, kanske något bättre alternativ än dagens recept då jag vet att jag behöver röra på mig varje dag om det så bara är en promenad. Hmmm, så får det bli, till en början, får se hur det går. I den kategorin är det också helt okej att skriva 0, alltså ingen träning, för att jag kan. För att jag inte alltid måste träna och för att det vissa dagar helt enkelt inte går.
"Today is the first day of the rest of my life.
I'm gonna stop lookin' back and start movin' on
And learn how to face my fears
Love with all of my heart, make my mark
I wanna leave something here"
Hade utan problem kunnat citera hela den låten, så mycket bra!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)