lördag 27 september 2014

Dejt

Finns ens ordet dejt längre? Inte vet jag men å andra sidan vet jag inte annars vad det skulle kallas? Den där bion med killen som var ute förra lördagen och som jag hade så kul med. Nu blir det ju iofs ingen bio. Jag lyckades avstyra en situation som kunde blivit ganska pinsam. Både för mig och honom. Vad skulle jag gjort om jag var han fast hade en sovande kille jämte mig när bion var slut? Ja för det är precis det som skulle hänt om det blivit bio. Bio, eller film överhuvudtaget är som sömnpiller för mig. No matter what! 
Men nu blir det inte bio, det blir bowling och jag får chansen att visa mina fantastiska bowling skills istället, eller? Kul ska det bli iaf. Tyckte att eftersom att denna blogg aldrig uppdateras och om den gör det så handlar det om mat så tänkte jag att det kunde handla om något annat för en gångs skull.
To be continued, nu ska jag göra mig iordning. För jag ska faktiskt på dejt. Eller vad det nu blir ;)
Ha en kalasbra lördag och framtid tills jag får för mig att skriva av mig igen :)

fredag 29 augusti 2014

Jag är inte bitter

Jag kanske inte är den som ska klaga på att vännen åker. Idag är det jag som packar väskan för att åka ner till Stockholm. Men jag kommer iallafall tillbaka på söndag. Jag ska iväg och sjunga med min kör. Ett perfekt avslut på denna sommaren och start på den nya terminen. Hoppas bara inte sömnbristen blir allt för brutal ;). Slutdestinationen är Västerås där jag kommer hänga i helgen.
Och framförhållningen är som vanligt helt fantastisk. Väskan ligger halvpackad på soffan och här sitter jag med en kopp pukka-te med smak av chai-vanilla jämte mig och funderar på om detta verkligen är rätt prioriterat. Men teet är bra prep inför helgen med tanke på hur min hals har mått de senaste (det är så jag övertygar mig själv).

Jag vill inte att det låter som att jag är bitter på vännen! Jag unnar henne detta något så otroligt och är så glad att att hon ska få åka, men jag kommer sakna henne något fruktansvärt, vilket kanske redan märks. Men som jag sa igår, 70 dagar, och det kommer gå så sjukt fort. Sedan är det bara 2 månader kvar tills vi står där som färdiga fysioterapeuter. Vad hände? Vart tog tiden vägen? Galet!
Men nej, nu ska jag dricka upp teet, packa klart väskan och bege mig mot flygplatsen :)
Ha en kalasbra helg, för det ska jag ha ;)

torsdag 28 augusti 2014

En tavla och ett hejdå.

De som känner mig, eller av andra anledningar hört historien om en viss flytt, vet att jag inte är mycket för konst som i tavlor och glasprylar och liknande. Mina erfarenheter är att konst irriterar mig, stressar mig. När jag tänker efter tror jag att det handlar om att jag inte förstår syftet eller budskapet. Däremot om syftet är tydligt. Om budskapet är glasklart och olika tolkningar omöjliga eller helt accepterade, då är det lugnt. Som tavlan jag har framför mig där det står "no dancing - except on tables". Glasklart!
Tavlor med motivation-quotes är också sånna tavlor. Här är en som jag skulle kunna tänka mig som tavla på mitt rum:


Idag har jag vinkat hejdå till en klasskompis och nära vän här uppe som i skrivande stund befinner sig uppe i luften på väg ner till Stockholm för att till helgen bege sig ut på äventyr till Vietnam. Hon ska vara borta i 10 veckor. 70 dagar. 1680 timmar. Och trots att jag vet att tiden kommer springa iväg och gå hur fort som helst och att det kommer säga poff och så har det blivit november och hon är tillbaka igen så känns det just nu väldigt tomt. Väldigt tomt...
Ha det bäst tills vidare!
Kram!

fredag 22 augusti 2014

Långkalsongpremiär

Yes, det är den tjugoandra augusti och jag har på mig långkalsonger för första gången sedan... maj? Inte för att här är vinterkallt, men iallafall höstkallt och jag håller på att bli förkyld och vägrar frysa. På ett sätt passar det mig perfekt att bli lite sådär halvsjuk för då måste jag tvinga mig själv att sitta inne under en filt med massa tända ljus och dricka honungsvatten och knapra Strepsils och läsa eller kolla på serier, bara det att jag inte gör det. Jo, jag gör det också men är på tok för rastlös för att sitta still hela dagen. Sedan kanske det inte är optimalt att gå ut och gå när det ösregnar ute men vill jag ut och gå då så går jag ut och går då. Med andra ord så kan jag inte skylla denna lilla sjukdomshistoria på någon annan än mig själv. Men å andra sidan tror jag inte på att jag blir friskare av att sitta inne heller, alltså klär jag på mig. Massor. Och mitt favoritplagg när det är kallt är långkalsonger, strax före, eller på samma nivå som raggsockar. Det beror lite på vart jag fryser.
Nu ska jag dricka te med honung i medan mobilen laddar så att jag kan gå ut och gå sedan. Känns som en bra kompromiss mellan mitt sjuka jag och mitt friska jag. Kalasbra!
Ha en bra kväll! Puss <3

tisdag 1 juli 2014

Ett matematiskt problem.

De som känner mig eller någon gång känt mig vet att jag alltid älskat och fortfarande till viss grad älskar matematik. Det var mitt favoritämne under hela grundskolan och jag läste Natur på gymnasiet = mer matematik! På universitetet tog min matematiska karriär dock slut. Vi har räknat lite grann, något jag skulle kalla ytterst lite, under ett avsnitt som handlade om biomekanik (hur mycket kraft krävs för att utföra olika rörelser?). Matematiken ger mig så mycket självförtroende. Det är något jag kan. Det är något jag ofta lutar mig tillbaka mot.

Jag har tänkt på en sak. Många bloggar jag läser talar om ordet hälsa och om allt de gör för att bibehålla eller förbättra sin hälsa. Utöver bloggar läser jag böcker om kost, träning och hälsa, artiklar i samma ämneskategori och det jag kommer fram till är att allt handlar om att räkna. Inte konstigt att det blir hetsigt så fort hälsa eller ohälsa kommer på tal.

Man SKA gå 10 000 steg/dag för att vara hälsosam.
Man SKA äta 2000 kalorier/dag för att vara hälsosam.
Man SKA äta 500 gram frukt och/eller grönt per dag för att vara hälsosam.
Man SKA helst äta 0 gram socker, 0 gram gluten, 0 gram laktos för att vara hälsosam.

En för mig matematisk olösbar ekvation. Tror att jag förblir "ohälsosam" och glad i mat :D  


söndag 18 maj 2014

Vem kan stoppa mig när jag bara rullar fram.

Jag har någonting att berätta. Det tar liksom emot på något sätt. Jag har börjat cykla. Efter att i flera år, ja iallafall 4-5 år, levt efter principen att jag inte kan cykla har jag nu börjat älska det. Okej, älska kanske är att ta i men jag gillar konceptet med att ta sig från en plats till en annan på relativt kort tid (snabbare än att gå, oftast långsammare än med buss/bil). Har hittat några fördelar: Det går snabbare än att gå, jag får fortfarande röra på mig, inga tider att passa (cykeln går när jag vill). Nackdelar: motvinden är fruktansvärd i Luleå (den märks inte riktigt lika tydligt när jag går), jag kan fortfarande inte cykla (ingen cykelkondition/teknik = jag får ont överallt och blir jättetrött av en sträcka som inte känns alls att gå). Nästan balans mellan fördelarna och nackdelarna, skillnaden är att vissa av nackdelarna går att göra någonting åt. "Man blir bra på det man gör" var det någon som sa och jag märker att det går lättare och lättare att cykla ju mer jag cyklar, konstigt nog. Och motvinden in till stan blir ju medvind på hemvägen så att jag vet egentligen inte om det är så mycket att klaga på?

Idag cyklade jag både in till stan och ut från stan, dock med ca 8 timmars mellanrum. Cyklade in till stan gjorde jag för att gå till kyrkan, vilket jag gjorde. Väl där blev jag hembjuden på paltmiddag hos ett par i församlingen och då klockan var halv 2 och jag skulle vara på Hertsön (motsatt håll från där jag bor) klockan halv 4 bestämde jag mig för att stanna i stan och vänta på bussen där. Blev ett besök på ett av stans fik med uteservering på taket. Fantastiskt bra sätt att spendera 1-1,5 timmar skulle jag säga. Solen strålade och jag satt och drack te och lyssnade på disneylåtar, tror inte jag kunde ha det bättre just då. Det blev buss ut till middagen. Palt och en mandelgräddtårta med daim uppepå serverades. Mums och hjälp vad mätt jag blev! Fick skjuts in till stan där cykeln väntade och sedan var det bara att trampa hemåt (tacka vet jag medvinden även 8 timmar senare). Väl hemma var det ombyte och ut till närmaste trappa (tänk gym) för träningspass i form av trappintervaller och lite annat kul. Nedvarvningspromenad hemåt med inslag av telefonsamtal med lillasyster. Bra avslutning på en bra dag.
Godnatt!

fredag 16 maj 2014

Morgontradition och morotsscones

Förra gången jag var hemma träffade jag morfar som sa något i stil med "Jag läser din blogg men det enda du lägger upp är ju inlägg på frukostar", och jaa, det kan nog stämma.
De senaste dagarna har det känts som att det enda jag gör är går, äter och pluggar, däremellan sover jag eller ligger halvdöd i min säng. Vissa perioder får vara så. Och när det gäller mat så är frukost det jag tycker är absolut roligast och godast. Tror att jag skulle kunna äta frukostmat konstant egentligen (och vissa dagar gör jag det nog också).
Detta inlägg skrivs 08:40, så gissa vad det kommer handla om? Jo min morgon såklart! Med allt vad det innebär.
En standardmorgon skulle jag nästan våga mig på att säga nu, med undantag för frukosten som alltid varieras. Vad kan det då vara som är standard? Jo, jag har börjat gå. Klockan är ställd på 06:00 varje morgon och inom en kvart är målet att jag ska vara uppe och iallafall ute i hallen på väg ut. Ibland går tidsplanen bra. Ibland går den mindre bra. Idag var jag inte ute i hallen förrän 06:30.
Att gå ut på morgonen är helt fantastiskt. Helt enkelt för att det oftast är ganska öde ute vid sex-tiden på morgonen. Dessutom har solen en liknande vana som jag, den är piggast på morgonen, sedan tenderar den att täckas av moln och annat skräp under vissa delar av dagen.
Mitt mål brukar vara att vara hemma igen vid klockan 7 för att hinna fixa allt, äta frukost och bli klar att gå till skolan vid 8. Idag måste jag inte till skolan så jag flyttade fram den tiden till 9. Promenad till halv 8, hem, slänga ihop en sconessmet med morötter i, baka brödet och äta det varmt. Mmmums! Vet inte om jag skulle kunna få en bättre start på dagen helt ärligt.
Nu blir det dock skola!

Ha det bäst!